So you think you can dance levererade i det senaste programmet jag såg ikväll. Topp 10 parades ihop med en "allstar" och nästintill varenda nummer var fantastiskt. Kan inte ens beskriva med ord. Titta bara!!

 

 

Efteråt gick jag med mamma och åt en fräsch sallad till lunch på ett närliggande café. Hon är en riktig superwoman! ♥

 

 

Jag hade inga som helst förväntningar på musikalen. Har inte sett filmen och hade inte heller hört något om själva föreställningen.

 

Vi satt på första raden, så nära att man kände hettan från pyrotekniken, så nära att jag bara ville skutta upp på scenen och vara med i showen! Rock of ages på Chinateatern är en fartfylld och humoristisk rock-musikal. Jag skrattade ihjäl mig åt Johan Rhedborg som ibland använde sig av oss på första raden i de "improviserade" skämten. Klockren!

 

Historien och skådespelet var inget att hurra för...men sånginsatserna var helt magiska! De hade så enormt fantastiska röster och den manliga huvudrollen (Bruno Mitsogiannis) fick publiken att tappa andan. Ståpäls varje gång han sjöng! WOW! Med i ensemblen var bland annat Jenny Fromm Sehlstedt som tidigare har undervisat på Kühlers. Jag blev så lycklig när poledance-stängerna monterades in på scen och hon fick glänsa med sina skills! Jenny är inte bara en grym dansare utan även drottningen av poledance. På riktigt!   

 

Showen hade dessutom ett bra tempo, inga stora dippar där det blev långtråkigt. Jag rekomenderar den verkligen till alla som vill ha ett lyckopiller!

 

STF växer mer och mer för varje år, det är en stor stepp festival med dansare från hela världen. Jonas Nermyr är arrangör och min stepplärare sen ett par år tillbaka. Igår var det dags igen för all style battle på Årsta teater. Det har blivit något utav en tradition att jag och danskompisarna Agnes och Emelie träffas, lagar middag ihop och drar dit på kvällen för att se tävlingen! Martin Andersson som gått Showgruppen Äldre på Kühlers tävlade i locking! Han tog sig vidare till kvartsfinalen och gjorde en grym insats. Se filmerna nedan och välj högsta kvalité.

 

Godmorgon!

 

Jag hade några fina dagar i Örebro med kusinerna, skönt att komma bort ett tag, men nu är jag på hemmaplan igen. För er som vill följa mig på instagram: feliciabergvik. Denna stormiga söndag hade jag tänkt få en massa saker gjort. Jobb, klura på nytt CV, handla och kolla på Streetstar! På SVT-play kan ni se hela sändningen från gårdagen.

 

Förkyldningen vägrar ge med sig och jag blir mer och mer frustrerad över att jag inte kan träna. Hade egentligen bokat ett crossfit-pass idag...men jag försöker att peppa mig själv. Snart så..

 

 

Hej på er!

Försov mig imorse och kom ouppvärmd till sånglektionen = mindre lyckad sångmasterclass. Till det andra passet fick vi besök av skådespelaren Albin Flinkas som är aktuell med West Side Story på Stadsteatern. Han berättade att han började som elev på Lasse Kühlers dansskola och pratade mycket om baksidorna med sitt yrkesval. Något som jag tror att vi allihopa tyckte var ganska skönt. Han berättade också hur lätt det är att bli inplacerad i fack och hur alla klichéer om musikalartister kan vara förödande för karriären. Det är en stor anledning till varför jag just nu är osäker på vilka vidareutbildningar som är bäst och därför har valt att inte söka någon utbildning i vår.

 

Efter lunchen satte jag och min duettkompis ihop en koreografi till vår låt på fem minuter, effektivt arbete! Resten av eftermiddagen och kvällen har jag fått massor gjort, men att-göra-listan känns inte direkt kortare...

  

När alla redan har kommit igång med skola och jobb känns det lite ensamt att fortfarande ha jullov. Denna onsdag har jag haft kvalitetstid tillsammans med morfar. Vi lunchade och sen hjälpte jag honom att renskriva några sidor i hans bok. Han skriver om sitt liv som dansare och det är jätteroligt att få höra om alla hans tokiga upptåg! Min moffa är bäst ♥

 

 

I förmiddags satt jag med som publik på en workshop med ingen mindre än Jason Robert Brown. För er som inte vet är han en superhet musikalkompositör från New York. Vi var i en häftig teaterstudio, Lederman, vid sankt eriksplan. Det var 8 st aktiva deltagare som blev coachade med låtarna de hade blivit tilldelade (skrivna av geniet själv). Jag satt bara med under förmiddagspasset i 2½ timme, men kan bara säga WOW! Sångarna var fantastiskt duktiga och Jason Robert Brown ÄR musik.

 

Igårkväll mötte jag upp mamma, kusin, morfar, Monie, moster och morbror på Stadsteatern. Jag kan ju börja berätta att Karl Dyall och Rennie Mirro enligt mig är de absolut främsta musikalartisterna vi har här i Sverige. Jag hade förväntat mig en musikalshow som man är van att se de i, men det här var något helt annat, och om möjligt ännu bättre! De vävde ihop legenden Sammy Davis Jr.s livsöde med sina egna och rasismen följer obehagligt som en röd tråd genom berättelsen. Gåshud, skratt och tårar i ögonen om vartannat och när det var slut var jag helt tagen, mållös. Det var så otroligt gripande och äkta! Efteråt gick vi fram till scenen och hälsade eftersom morfar känner Karl. Jag fick träffa mina förebilder, jag var så imponerad så jag inte kunde säga annat än tack för föreställningen...Det här kommer jag att leva på länge!

 

Koreograf: David Dalmo

 

 

 

Idag är det internationella dansens dag! Hoppas att ni har firat den och dansat loss!