Igårkväll mötte jag upp mamma, kusin, morfar, Monie, moster och morbror på Stadsteatern. Jag kan ju börja berätta att Karl Dyall och Rennie Mirro enligt mig är de absolut främsta musikalartisterna vi har här i Sverige. Jag hade förväntat mig en musikalshow som man är van att se de i, men det här var något helt annat, och om möjligt ännu bättre! De vävde ihop legenden Sammy Davis Jr.s livsöde med sina egna och rasismen följer obehagligt som en röd tråd genom berättelsen. Gåshud, skratt och tårar i ögonen om vartannat och när det var slut var jag helt tagen, mållös. Det var så otroligt gripande och äkta! Efteråt gick vi fram till scenen och hälsade eftersom morfar känner Karl. Jag fick träffa mina förebilder, jag var så imponerad så jag inte kunde säga annat än tack för föreställningen...Det här kommer jag att leva på länge!

 

Koreograf: David Dalmo